En bisarr kväll

Gunnel 53, Margareta 61, Eva-Lena 33, eller är det möjligtvis Gudrun 47 du letar efter?
Då ska du definitivt ta dig till Golden hits på Kungsgatan i Stockholm. ”Hos oss går Ingen hem oberörd!”, så lyder ett citat taget från hemsidan och jag instämmer, inte heller jag gick hem oberörd!

Jag har aldrig känt mig så ung och felplacerad på samma gång som jag gjorde i går kväll på Golden hits. Alla runt omkring mig var MINST fem år äldre. Medelåldern måste ligga runt 30 plus och var jag än tittade kunde det vara morsan och farsans kompisar som festade helt hysteriskt. Säga vad man vill men festa kan dom faktisk. De är inte ett dugg sämre än oss 80-talister vad det gäller att ragga och festa loss. Mycket av det jag såg är naturligtvis väldigt svårt att i ord försöka beskriva men köttmarknad för överkåta ensamma äldre människor ligger nog ganska nära sanningen.

Anledningen till att jag och min klasskompis Sebastian befann oss på denna plats var naturligtvis för att möta upp vår klasskompis Rose-Marie och hennes kompisgäng, inklusive ”AVID tjejen”, som jag skrivit om under veckan. Jag kan redan nu säga att det inte riktigt blev som jag tänkt mig, mycket beroende på mig själv. Innan vi gick in till Golden hits tog jag och Sebastian en snabb GT (gin och tonic) på Galway's Irish Pub mitt emot. Medan vi satt där (ca 30 minuter) växte den redan långa kön utanför Golden hits så vi svepte och sprang ner till kön.

När vi intagit vår plats längst bak i den långa kön insåg vi att den här kvällen kommer bli skum. Vi var liksom yngst och innanför rutorna i karaoke baren såg vi en äldre kvinna stå och sjunga medan en smått överviktig 50 plussare till man studsade med till tonerna av schlagerdängan. Efter en stund i kön stod vi inte längre längst bak, kön hade fyllts på bakom oss med ytterligare ett hundratal festsugna medelålders kvinnor och män. Då kom Rose-Marie ut till oss och berättade att hon inte stod ut länge till, rena köttmarkanden där inne som hon uttryckte sig. Men hon stannade kavar en stund till för vår skull, min skull!

Väl inne hängde vi av oss jackorna och gick upp ytterligare en våning (tror de har ca fyra våningar) och ställde oss i baren. Där blev vi stående länge innan vi blev bekännande. Jag fick min GT först men Sebastian och Rose-Marie fick vänta en stund till. Kanske var det min sidenröda slipps som hjälpte till lite på traven J. Att se hur det går till i en bar med en äldre målgrupp var ganska intressant. Självklarheter som att betala med kort var det inte många som gjorde utan de allra flesta stod viftandes med sedlar, flera med femhundralappar för att vinna barrtändernas uppmärksamhet. En av bartendrarna var skum. För det första stod han och sjöng med i alla schlagerlåtar som spelades likt en slemmig dansbandssångare till stor förtjusning för kvinnorna runt bardisken. Men det jag retade mig mest på var att när jag beställde in EN GT fick jag in två. Jag sa naturligtvis till och betalade bara för min och gick. Men sen senare på kvällen när jag åter stod vid bardisken skulle jag beställa både en Heineken och en GT. Vad fick jag in då? Jo, två Hiniken!!!

Nu börjar texten bli allt för lång och jag har ännu inte kommit in på kärnämnet, men jag gillar att berätta om små Obetydande detaljer. Men nu hoppar jag fram lite i händelserna.

Rose-Marie har pekat ut ”AVID tjejen” som för övrigt heter Anna. Hon såg ganska söt ut fast ändå inte riktigt min typ av tjej. När vi återigen lite senare stod i baren fick jag tillfälle att hälsa på henne. Rose-Marie presenterade mig och Sebastian för ”AVID tjejen” och hennes kollega, Rose-Maries kusin.

Försöker nedan ungefärligt återge vad vi verbalt utväxlade med varandra.

OSKAR
-Hej, Oskar!

AVID TJEJ
-Hej, Anna!

Sen blir det att alla pratar lite i munnen på varandra.

OSKAR
-Jag har beställt ett AVID-paket men inte fått det än. Var för typ två månader sedan.

AVID TJEJ
-Okej. Men då måste beställningen kommit bort, det brukar gå på en vecka.

OSKAR
-Fast en klasskompis till mig fick vänta ganska länge men han fick sitt sen.

Det var vad vi sa till varandra på hela kvällen. Sedan försvann hon och hennes kompisar in i vimlet. Hade jag varit intresserad av henne hade jag jagat efter men det klickade inte. Sebastian och Rose-Marie försökte ändå få mig att prata med henne men jag ville inte. Allra minst sjunga karaoke för at vinna hennes uppmärksamhet, eller om det var tillsammans med ”AVID tjejen” jag skulle sjunga. Vet inte men jag vägrade.

Sen gick kvällen. Jag och Sebastian stannade kvar några timmar efter det att Rose-Marie gått hem innan vi tillslut också gick därifrån. När jag hämtade ut min jacka gled ”AVID tjejen” förbi i vimlet.

Slutsatsen jag dragit av kvällen är att ragga på krogen inte är enkelt med tanke på miljön och omgivningen. Hade det varit under lugnare, mer kontrollerade former som exempelvis vid en hemmafest eller middag hade det varit enklare. Jag är inte typen av kille som ”träffar” någon på krogen. Jag vill lära känna tjejen under en längre tid. Men en stor eloge till Sebastian som följde med som stöd och framför allt till Rose-Marie som sprang fram och tillbaka på Golden hits från att leta rätt på ”AVID-tjejen” åt mig. Tack ska ni ha! :)

Nu börjar Melodifestivalen snart! :)